Kaosets Indonesien

Ja...då har man efter en natts dålig sömn hamnat i Indonesien.
Snacka om natt o dag mellan KLIA och LCCT terminalen på Kuala Lumpurs flygplats.
Mingel och sorl, lite halvsvårt att hitta. Men charmig på sitt sätt.
Är inte så jättestor skillnad på att flyga. Beror väl kanske mer på olika hur van man är vid att flyga. Boarda planet tog ja  minst en 40 minuter.
Men till slut kom vi iväg på hyfsat utsatt tid.

Hade läst lite innan om att det går en buss om man vara håller till vänster när man kommer ut.
Kommer ut och går förbi ett taxistånd. Taxi taxi. Njae vad tar ni? De skulle ha runt 50 spänn. Gick bort och tog ut pengar då hade en taxichaffis hängt efter och frågade igen om jag skulle åka. Nä jag tar bussen sa jag och gick bortåt...stod även att den körde ganska snabbt efter att flyget landat.
Sa ja till taxin och försvann iväg till parkeringsplatsen precis som det jag o Mia råkade ut för i Vietnam första dagen.

Han sa att han visste ett bra ställe...javisst sa jag bara det är i stan. Man är ju van nu så är bara att gå runt i stan o kolla o jämföra.
Sen sägs det ju att ma  lär sig något nytt varje dag för så är det inte riktigt här.
Är ganska stor stad.
Dålig standard på rummen.
Det första stället kostade 240kr natten. Med de pengarna i till exempel Jakarta...ja då hade man bott flått.
Tydligen så har priserna stigit väldigt mycket efter tsunamin då alla hjälparbetare från väst kom hit så var de tvugna att bo någonstans och drev också upp priserna.
Här är fullt Kaos på gatorna, tänkte stanna här tre nätter men drog ner det till två. Flyr ut till en ö sen.
Känner även att jag har blivit mer bekväm av mig.
Fick egen toa vilket jag inte trodde då de flesta jag kollade på var delade.
Tog faktiskt AC. Fick även ett rum mot gatan. Så öronproppar på inatt och hoppas på de bästa.

Första tanken är att det var såhär jag trodde Kambodja och Laos skulle vara.

På kvällen dök det upp lite moppevagnar med olika mat.
Väldigt lite restauranger här. Gick in på en hyfsat stor restaurang trodde jag...men var ett cafe. De hade dock wifi där så får väl ta och dricka en milo där någon dag.

Hittade en vagn med kebab och lite annat kostade ca 6-8kr. Tog en kebab och en swamghibabalabela eller nåt sånt. Eller kebaben kanske inte är klar sa jag, då den var helt röd och grillen inte var igång. Ingen fara den är klar sa killen från vagnen. Jaja vi får väl se om någon timme. Förhoppningsvis har man väl skapat sig en stabil tarmflora.
När man talar om floran...så verkar toapapper inte det minsta populärt här.
Inget på hotellet, gick in i tre små minilivs utan resultat.
Sen är det ju såklart en asien toalett.
Ver inte riktigt hur det ska gå med dåligt knä.
Och nej mer än så kommer ni inte få veta!

Ser verkligen fram emot imorgon i denna absurda stad. Är riktigt svårt att ta sig över gatorna här.

En kul sak jag kom på var restaurangen utanför hotellet jag bodde på vid LCCT.
Massa olika maträtter A la cartr osv.
När jag gick in o kollade möttes jag av snabbnudlar. Finns mer därborta sa expediten och pekade bort mot frysdisken.
Märks att det är...för tune hotel är väl typ ägt av Air Asia? Eller samma ägare eller liknande?
I vilket fall som helst så var ALL mat fryst eller någon form av snabbnudlar. Mums det färskarste jag hittade var trekantsmacka.

Märks att man är lite ur banorna och trött efter resandet.
Gick runt i en minnespark där alla länder som hjälpt Banda Aceh under katastrofen fanns utmed ett promenadstråk i parken.

Extra dag i Banda Aceh

Hann inte riktigt med allt jag ville igår så tog en extra natt i city.
Promenade ner mot hamnen...eller upp då hamnen ligger norr om mig tror jag.
Stannade till på vägen för lite frukost.
Skulle vara kul att veta hur det funkar. Pekar på lite spaghetti och jag får en soppa med allt möjligt i. Även ett ägg...som ja..brukar ju heta gulan...men inte här uppenbarligen.
Beställe lite milo...fick socker med lite milo till.
Åt några konstiga grejer i soppan som jag till slut vågade fråga vad det var. Pressat ris. Så då har jag faktiskt käkat den traditionella frukosten här med kokosmjölk och ris...plus lite till.

Hade sen energi för att fortsätta min promenad mot hamnen.
Måste säga att gå på trottoaren här är bland den jobbigaste hikingen jag gjort.
Hamnar man i rullstol får man nog helt enkelt sitta hemma.
Kollade in i en akvariumaffärr eller mer husdjursaffär. Såg lite...färgglada kycklingar där. Misstänker att de färgats då jag är tveksam till att man kan modifiera kycklingar till neonfärger.

På vägen ner till hamnen sprang jag på en verktygshandel som sålde fiskeprylar.
Köpte ett spö och en rulle. Lite extra lina, drag, sänken och flöten. Nu är jag redo för Pulau Weh.

Efter hamnen var jag på väg tillbaks så skulle jag köpa lite dricka och plåster. Plåster verkar typ inte finnas. Dricka fanns som tur väl var.
Var är din cykel?
Cykel? Svarar jag
Jag går....
Möts av ett stort frågetecken vilket leder till att jag får spatsera runt på plats.
Expediten skrattar och frågar varför?
Jag skrattar tillbaks och säger its fun.

Det blir väldigt märkliga situationer när inte engelskan eller bahasan är topp.
Påminner om Laos när jag frågade om vilken årstid man sår ris och får svaret tillbaks...en oxe kostar 4.000.000 miljoner.

Sen kom en man förbi och erbjöd mig skjuts. Ja varför inte jag hoppade på. Tja...tveksamt jag kommer göra detta igen. Han kollade på vägen ibland annars satt han mest och tittade på mig och körde. Han berättade bland annat att han förlorat hela sin familj i tsunamin.
Han jobbar i stan och tar dag för dag.
Otroligt hur denna stad har kunnat repa sig.

Blev en liten extrarunda på eftermiddagen för att kolla upp lite mer fiskeprylar. Hittade dock inte en enda fiskeaffär.
Gick en fin promenad längs med floden. Alla är väldigt trevliga hälsar och pratar med en.
När jag går längs med floden kommer en lite äldre herre och hälsar verkar som han vill ta hand så jag sträcker fram handen och snabbt som attan så trycker han ner ansiktet och slickar/sniffar på min arm. Säger tack och går därifrån.
Jag fortsätter gå full med självförtroende över hur gott jag måste lukta....och kanske smaka.
Tog mig en svängom i en basar....av tjejkläder. Därav rätt många skrattade och log åt mig där jag gick runt.
Der gäller att ha lite självförtroende för här skrattas det verkligen åt en om man gör "fel" fast som i hela SOA.

Ska ta båt/färja över till Pulau Weh imorgon. Frågat lite olika folk. Tiderna som jag fått som förslag är internet 09.00 o 14.00. Lokala förslag är 10.00, 12.00 o 16.00.
Antar att åker jag ner dit runt 08.30 så hinner jag med någon båt/färja under dagen iaf.

Idag såg jag även fyra västerlänningar.
Börjar bli lite packat nu. Förstår det dock inte för de flesta hotell verkar fullbokade. Men verkar som mycket asiater/malaysier är på semester/hjälparbete här.
Under högsäsongen så är det tydligen fullt på alla hotell här.

Kvällen blev lugn. Försöker hålla nere förväntningarna inför ön jag ska till.
Passade på att gå och äta på samma sida gatan ikväll. God mat för cirka 10kr med dryck.
Såg att det fanna roti på andra sidan kunde inte motstå det.
Frågade vad kaya var...fick en sån. Då tar jag jordgubbe o nötter....fick en sån. Ja det blev någon form av en enorm rulltårta. Inte de små roti chanai varianterna man är van från thailand.

Tsunami museum

Inatt har jag sovit riktigt gott även om man blivit väckt av trafiken ibland.

Gick förbi en moppevagn för frukost.
Pekade på en omelett. Fick omelett och en himla massa andra grejer med ris.
Men var riktigt gott ibland aningeeens kryddstarkt.

Gick sen till tsunami museumet.
Mycket folk då det är söndag.
Helt fruktansvärt vad folk varit med om runtomkring här.
Stolt svensk när man såg att vi var det land som skänkte mest pengar efter holland och uk till MDF fonden. Dubbelt så mycket som USA kan tilläggas.
Det lite bisarra var att man som ende vit här är väldigt populär.
Skolelever vill öva på sin engelska och folk vill ta kort med jätten.

Tog sen en...ja minivariant av tuc tuc. Jag kände mig som gilbert grapes mamma när hon skulle åka bil.
Gick på ett shoppingcentrum där jag hade läst på wikitravel...100+ affärer foodcourt och shoppingmarket.
Kanske 20-40 affärer...en matbutik...
Man ska inte alltid tro på allt man läser utan uppleva det själv.
Ja på tal om att uppleva. Här är jag i ett strikt islamskt land och folk ler och gör inte så mycket annat än är väldigt trevliga.

Sen efter köpingcentrar gick jag på tångjakt. Efter några meter hittade jag en och slog till. Lite stor...som en mindre polygrip men vafan:)
Sen tänkte jag leta upp en fiskeaffär men det var det värre med. Har ju bara 2,5kilos lina på rullen.
Men ingen tur med set så efter någon timme bar det hemåt igen.

Kan inte bestämma mig hur jag ska göra imorrn...om jag ska till ön var ska jag då. Vilken strand osv.
Åker väl till hamnen och ser om jag kan fixa en fiskeresa istället.