Back to Banda Aceh

Då var det dags att lämna underbara Pulau Weh.
Upp i ottan efter lite sen kackerlaksjakt.
Gjorde en bra fälla med en påse där jag hann jubla en mikrosekund innan den sprang ut o in i den.

Grannen hade bokat en beschka, en sidovagn gjord för två mindre människor.
Första gången det regnar på dagtid såklart.
Dock inget ösregn, men lite lagom svensk skur.
Dock var skillnaden att kör man i 40-70 km/h så blir de där små vattendroppar som små nätta nålar som sticker i huden.

Lagom blöta bordrar vi båten och möts av Sibirien! AC på max och svinkallt som tur väl var hade Alessandra sin sovsäck lättillgänglig som antagligen räddade mig från lunginflammation.

Sen åkte vi runt på lite tsunamirunda, båt på taknoch ett stort generatorföretag. Det är så sjukt att föreställa sig...
När vågorna drog in så drogs bilar och annat med som om ingenting...en trädgren.

Alessandra åkte sen till flygplatsen och jag drog ut på stan.
Kanske berättade innan hur svårt det var för mig att hitta någon affär med fiskeprylar?
Ja nu så ligger det ju på ca 200meter sex stycken olika fiskeaffärer!!!!!!
Kunde inte undvika att köpa lite.

Sen hamnade jag för lite lunch bland en schackklubb för äldre gentlemän. Riktigt intressant. Tackade dock nej till ett parti.

Köpte sen lite indonesiskt godis med mig hem.

Engelska kanaler på tv så efter få timmars sömn så blir det middag sen slapp framför tvn!

Ut och äta middag, hur mycket små moppestånd som dyker upp några timmar varje kväll.
Kör på Mias o min taktik innan resdag...säkra kort! Inte dags att pröva nytt dagen innan.
Blev stektris...var gott men kryddat localstyle.

Gick sen vidare till ett foodcourt och beställde en juice...vilken juice sen!!!
Dock inte en aning vad för frukt, frågade om det var guava men tydligen inte.
Såg ut som en ljusgrön avokado men rund.
Vände man glaset så hade den inte runnit ut.
Men riktigt god och väldigt mättande.

Rhondo island med delfinsimning

Man lär sig av sina misstag...skulle egentligen boka en fisketur till Rhondo men garderade mig till en fisketur med snorkling.
Vilken tur jag hade sen för någon j-a fisk ville ju inte hugga!
En av världens bästa fiskeplatser och jag lyckas inte få någon fisk.

Hoppade i och snorklade...hur fina korallskogar som helst...fiskarna var snarlika de på andra ställen.

När vi kör runt hör jag kaptenen Luuk ropa whaaaaaale vänder mig om och ser ett gigantiskt plask. Vetskapen att det under en simmar en 10-15 meters val var lite speciellt.

Vi cirklar runt lite bland ödelarna runt Rhondo.
Rätt vad det är dyker det upp några jättevågor lite här och var. Jag har full tillit till att han vet var han gör.
Frugan hans var tydligen inte lika säker hon sa sen att hon var livrädd för vågorna som vi åkte bergodalbana med.

Vi rör oss senare hemåt...rätt var det är ändrar kaptenen riktning och gasar på...SNORKELING GEAR ON! Hans fru och jag ser ut som frågetecken och tar på oss snorklinggrejerna.
Hoppa ut från båten när jag räknat ner.
Va sa han sa du....tänkte jag innan jag hör.
5,4,3,2,1 JUMP!
Var helt enkelt inte tid att fråga något utan slänger mig ut från båten.
Tittar mig runtomkring och ser en delfin som simmar runt o iväg snabbt.
Nu märker man att man är mitt ute i ingenstans. Allt är bara blått blått blått.
Ser något långt vitt i vattnet och misstänker en riktigt stor manet.
Simmar upp på båten igen. Förklarar vad jag såg...fick till svars att det nog mer var en delfinhanne som blev glad över att se min bleka kropp.
Efter en stund är det dags för nästa tur, kör runt och rätt var det är båten igen omringad av delfiner igen.
På med snorkeln igen och hoppar i, ser en delfin igen som simmar snabbt som attan.

Vilken dag det blev ändå...skitfiske sett över två veckor men vilka upplevelser denna ön bjöd på!
Grannen som har varit och dykt sa även att det var underbar dykning!

Vi körde sen hemåt igen...på vägen hemåt sa kaptenen att vi åker över sharkplatån om vi ville snorkla igen.
Nej tack nu fick det vara nog med att stirra döden i vitögat:)

Rubiah island

Då var det dags att ge sog över till andra sidan.
30 minuter simtur med fenor. Märktes att man är väldigt van simmare, tog hela 5 minuter innan jag fick kramp! Märktes att konditionen inte var tiptop...konstigt trots all rehabträning jag gjort!
Är väldigt bra sikt, man kunde säkert se 20 meter...alltid skönt att veta att botten är där.
När man väl kom ut i det stora blå var man mindre kaxig. Alla filmer om hajar man sett kunde man plötsligt rabbla i snabb takt.
Det var väldigt fint, mycket döda koraller men väldigt mycket på väg tillbaks!
Fiskar i alla dess slag. Fiskar som såg ut som stora neontetror bildade en motorväg och simmade precis förbi.
Jag provade att dyka ner men klarade ingenting, fick bara väldigt ont i huvudet ovanför vänster öga o lite andnöd.
Trodde detta berodde på dålig mask.
Fick sen förklarat för mig av dykfolk att jag hade problem med "sinus/cinus" antar det är bihålor eller något.

På vägen tillbaks var det massa små maneter var helt omgiven av dem...var riktigt häftigt tills det började brännas lite hör o var o jag simmade raskt vidare.

Väl på hemmafront såg jag en stor grouper.