Ja då har man rest med swissar i över en vecka. Stort tack till Peter Antoine som skolat mig genom TVn. När engelskan inte riktigt funkar så slänger man fram den svensk-schweiska brytningar och i 57% av gångerna så funkar det!
Idag kom jag äntligen ända till Bannan by, träffade två Holländare där. Spelade lite kort och åt bananpannkaka...den enda tjocka pannkaka som varit riktigt god i SOA.
Vandrade sen tillbaks en bit sen vidare in till en annan by på cirka en timme. På vägen sprang jag på två styck från schweiz och en styck fransyska. Två av dem bar flip flops och axelväska. Inte det skönaste för lite längre promenader.
Väldigt trevliga dock och jag lyckades imponera med mina tysk-schweiska kunskaper....inbillar jag mig. Kom till byn och gick runt och kollade lite. Busade med barnen och försökte undvika hundarna. Gick till restaurangen och drack lite. Blev erbjuden Lao Lao ganska mild och god jämfört med de andra rävgiften man blivit bjuden på sina ställen.
Sen en långsam promenad tillbaks till Muang Noi.
Igår natt var det råttjakt igen. Smart som man är så hade man köpt snacks för dagen. Det ska man köpa samma dag märkte jag. Hörde hur det prasslades och smaskades men lös med ficklampan utan att se något. Till slut så fick jag syn på en som sprang in i en håla i takänden. Ahaa tänkte jag nu blev den nog ordentligt rädd. Då vänder den och sätter sig och tittar på mig i 30 sekunder. Blev lite fundersam till vad jag skulle göra då....mata den mätt så den skulle somna. Nä då kommer en annan springandes. Så ut med alla sopor och mat och godnatt!
Jaha inte tillräckligt med folk för att ge sig ut på något äventyr, blir att åka tillbaka till Nhong Khiaw imorrn och se om det finns någon tur där annars fortsätter turen till Luang Prabang.
Vilket äventyr ! Hoppas på massor av bilder sen. Kram
SvaraRadera