Adventure World

Dags att åka på nöjesfält.
Jag ser mig själv som en rätt positiv tänkande människa.
MEN innanför grindarna så är det murphys lag som cirkulerar i skallen.
Såg en snurrande soffa som kändes väldigt jobbig att ens se på.
Speciellt när den en stund senare var trasig. Tur man inte åkte den.
Jag tycker jag försöker o försöker o försöker bli av med min höjdrädsla men istället tycker jag bara det blir värre.
Grym handsvett, står och trampar på stället och berättar inga nervösa dåliga skämt.
Istället för att växa bort med åldern verkar det bara bli värre.
Skämtade i början på resan att stå på en stol är lagom för mig...verkar inte vara något skämt längre!

Vi tänkte börja med gocart bilarna såg lugnt och skönt ut. Men lång kö så vi spatserade bort till vikingaskeppet. Aldrig åkt dem innan men den gungar ju bara lite fram och tillbaka.
Jag tyckte den var helt ok...om det inte hade varit för att det kändes som man skulle trilla ut hela tiden då man satt "löst" i den här. Nä rejäla doningar som gör att man knappt kan andas är mer min melodi.

Efter detta fick Hayley den briljanta ideen att testa...vuxenvarianten av bläckfisken. Snarlik den som hände nere på bakken för en stackars individ 2012. Den enda jag sa att jag inte skulle upp i.
Efter man satt sig....bekvämt tillrätta så ser jag mitt emot mig sitter en glad 10 årig tjej. Dessa stackars oförstående barn. Försökte prata henne till rätta om att detta inte är ett läge man bör skratta i. Blev tyvärr motsatt effekt.
Upp i luften...och JA jag har blivit så gammal så att jag blundade 80% av tiden.
Försökte titta lite då och då men ena stunden såg man himlen och andra rätt ner i marken.

Sen blev det upp till uppskjutet...förutom lite återkommande var den också ok förutom en sak...eller ja förutom FYRA uppskjut!

Körde sen även lite bilar och åkte rälståg innan det var dags för den omtalade 70miljoners berg o dalbanan.
Efter att ha sett den första delen som går 90 grader rätt upp och sen 80grader eller om det blir 100grader rätt ner började knäna skaka lite.
Efter att ha sett ytterligare några varv var jag nära att fejka någon allvarligare skada.
Men ställde mig i kön till min förtvivling bland massa entusiatiska barn och ungdomar. Som sa hur underbart förvärlig den var.
Det enda jag tänkte var 39  sekunder 39 sekunder vilket var hur lång tid den tog ett varv.
Och ja den första biten var rätt jobbig men ögonen hölls öppna halva resan.

Sen stack vi till det jag gör bäst!
Matstället!

Sen hem efter det...sista natten i Australien.
Känns rätt skönt dags för lite nya äventyr i Indonesien.

Här är varelsen som hämtar själarna som försvinner under Abyss.

Gokart utförs på lagom höjd

Uppskjutet x 4

Där flög man några gånger

Den här gjorde man misstaget att sätta sig i

Det här ser väl trevligt ut!